04 - Underhållning på egna villkor

En film försvann från Netflix en fredagkväll.

Det händer hela tiden, tyst och utan förvarning. Licensavtal löper ut. Innehåll flyttas mellan tjänster eller försvinner helt. Ingen mailar och säger att filmen du planerade att se i helgen nu är borta. Du märker det när du söker efter den och hittar ett tomt resultat.

Det är exakt samma fråga som driver hela det här projektet, fast i ett sammanhang de flesta kan relatera till direkt: vi hyr tillgång. Vi äger ingenting.

Men det här inlägget är lite annorlunda än de tidigare. Bilderna är hemma. Filerna är hemma. Anteckningarna är krypterade och synkade. När det gäller underhållning är vi på väg. Inte framme.

Och det är faktiskt en poäng i sig.

Jellyfin - biblioteket vi håller på att bygga

Jellyfin är ett open source-mediabibliotek. Mjukvara som körs på en server hemma och presenterar filmer och serier i ett gränssnitt som ser ut som vilket streamingbolag som helst, på TV:n, mobilen, surfplattan och i webbläsaren. Omslagsbilder hämtas automatiskt, biblioteket är sökbart och det fungerar med de flesta enheter.

Vi använder det. Men vi är inte klara med det. Biblioteket växer sakta och vi är fortfarande beroende av streaming för det vi inte hunnit lägga in. Det är en medveten kompromiss, inte ett misslyckande. Precis som med bilderna handlar det om att ha en alternativ lösning på sikt: en dag kan vi klippa Netflix/HBO/Disney/Prime utan att förlora något vi bryr oss om. Vi är inte där än, men vi rör oss dit.

Det som är annorlunda mot streaming märks inte när det fungerar. Det märks när innehåll försvinner och man inser att det man lagt in i sitt eget bibliotek faktiskt finns kvar.

Navidrome - musiken, samma logik

Spotify försvinner inte imorgon. Men Spotify har tagit bort låtar, ändrat villkor och gjort sig beroende av avtal som inte är dina.

Navidrome är ett self-hosted musikbibliotek, samma idé som Jellyfin fast för musik. Det presenterar ditt eget musikbibliotek via ett webbgränssnitt och stöder de flesta appar som pratar Subsonic-protokollet, vilket innebär att det fungerar med vanliga musikappar på mobilen utan att man behöver byta vanor nämnvärt.

Här är vi på exakt samma ställe som med Jellyfin. Systemet är uppe, biblioteket växer och vi lever parallellt med Apple Music och Spotify tills det är tillräckligt komplett för att vi ska kunna välja bort dem. Det kanske inte händer. Men möjligheten finns, och det är det som räknas.

Barnens Minecraft-server

Det här är kanske den minst dramatiska poängen i hela serien, men ändå en av de tydligaste (och enligt vissa i familjen den viktigaste).

Barnen har en egen Minecraft-server.

Microsoft erbjuder Realms, en hanterad server man betalar för månadsvis. Det fungerar säkert. Men det är ytterligare en prenumeration, ytterligare en extern tjänst, och vi har ingen kontroll över vem som har tillgång.

Vår server körs via Crafty Controller. Barnen spelar med sina kompisar. Vi vet exakt vem som är inne och vi betalar ingenting löpande för det.

Det är ett litet exempel men det illustrerar något som genomsyrar hela projektet. Kontroll behöver inte vara ett ideologiskt ställningstagande. Det kan vara precis så konkret som att veta vilka som är inne på barnens spelserver. Och vi har nu en värld vi byggt tillsammans på sedan sonen var fem. Han är 11 nu och vårt användande har varierat över åren och nu har även småsystrarna sedan ett tag tillbaka också varit med och byggt på. Hade tjänsten kostat per månad är det inte säkert att den hade fått vara kvar under "down-perioderna" när användandet varit lågt. Nu finns den kvar och har ett orimligt stort affektionsvärde. Vi besöker ganska ofta det där skeva byggnaden i mitten som var vårt första bygge för dryga sex år sedan.

Att bygga parallellt

Det finns en skillnad mellan det här inlägget och de tidigare i serien. Bilderna är hemma. Filerna är hemma. Men underhållningen lever vi fortfarande dubbelt med. Vi betalar för streaming samtidigt som vi bygger alternativet.

Det är inte ett misslyckande. Det är så det rimligen måste se ut när man gör det här med ett vanligt familjeliv som bakgrund. Man bygger parallellt, i sin egen takt, och en dag är biblioteket tillräckligt komplett för att man ska kunna fatta ett nytt beslut.

Kontrollen man tar tillbaka behöver inte vara total för att vara värdefull. Den behöver bara vara verklig.

Tekniksnack - för dig som vill gräva djupare

Jellyfin och Navidrome körs båda som Docker-containers och kräver förhållandevis lite resurser för grundläggande användning. Navidrome pratar Subsonic-protokollet, vilket innebär kompatibilitet med ett brett ekosystem av klientappar på både Android och iOS. Det gör att appen på mobilen kan kännas bekant även om musiken nu kommer från en server hemma.

Crafty Controller hanterar flera Minecraft-serverinstanser parallellt, har webbgränssnitt för konsol och spelarlista, och körs stabilt i Docker.

Nästa inlägg handlar om det egna hörnet av internet. Vad som händer när man tar kontroll inte bara över det privata utan också över det man delar med omvärlden.