Det hela började egentligen med att en bekant hörde av sig och undrade om jag kunde fotografera två av hennes tavlor. Hon skall trycka en av dem på tygkassar för försäljning och ville ha bra bilder. Har aldrig testat att fotografera tavlor innan men det är bra med ”projekt” för att hålla, eller väcka, fotointresset i emellanåt.
Det ena ledde till det andra och huxflux hade jag möblerat om hela jobb-huset. Det är barnens namn på det mindre huset vi har på tomten vilket nyttjas som en kombination av hemmakontor, gym, gäststuga och numera fotostudio. Utrustningen dammades av och studion riggades.
Det visade sig tyvärr att en av mina studioblixtar måste ha tagit stryk i flytten för en ville inte riktigt fungera. Som tur var funkade den andra och det gick bra för uppgiften att komplettera med en speedlight blixt.
För tavla nummer ett körde jag med en ljussättning där jag ställde båda softboxarna mitt emot varandra ungefär en meter framför tavlan. Hade läst ett inlägg någonstans på nätet att det skulle vara ett bra sätt för att säkerställa jämn och fin belysning. Det fungerade riktigt bra och var ganska okomplicerat. Körde på en bländare f8 och en slutartid på 160. ISO 100 och sedan anpassade jag blixtstyrkan för korrekt exponering.
Tavla nummer två visade sig dock vara lite mer utmanande. Den svarta akrylfärgen var inte bara svart utan också otroligt bra på att reflektera ljus. Jag vände och vred på ljuset. Justerade varenda inställning men det ville sig inte. Detaljerna i de mörka partierna försvann på grund av reflektionerna. Tittar man noga så ser man att det mörka inte bara är mörkt utan det finns fina detaljer av ett grenverk som helt enkelt inte får försvinna på grund av tråkiga reflektioner.
Så vad blev då lösningen tillslut? Jag landade i att slå studioblixten via taket för att få en så stor spridning som bara möjligt. Sedan riktade jag en litet fyllnadsljus rakt på med den andra softboxen.
Uppdrag utfört får man väl ändå säga tycker iallafall jag själv. Och jag fick godkänt även av 9-åringen här hemma som fick agera ett par extra ögon. Och sist men inte minst konstnären ifråga som målat verken var också nöjd, vilket kanske var det viktigaste! En kul utmaning och ett återuppväckt sug efter studiofotografering!
Konstnär, Carin Wessén, Gnista Kreativbyrå